Min första tanke idag var ju att berätta lite om den fantasyroman jag håller på att skriva; men planerna blev snabbt ändrade då vi hade fotbollsturnering i skolan och då jag vid tolvtiden fick en rejäl skruvad boll rakt på handleden. Jag har alltid haft svårt att beskriva smärta när jag skriver, men nu tror jag att jag fått en större insyn. Det gröna, kortklippta fotbollsgräset och alla spelare blandades ihop i en salig röra. Alla ljud lät grumliga och den vassa, pulserande smärtan som startade från fingertopparna och därefter sprängde hela min kropp. Mina ben vek sig och där låg jag sedna på gräset och visste knappt var jag var någonstans.
Det är väll det som folk säger; att när man är en bra författare har man upplevt en massor så man inte skriver om saker med total okänsla och där inlevelsen inte hänger med. Så nu kanske jag lyckas skriva lite bättre när en utav mina karaktärer ska torteras rejält av en lögnare från andra sidan havet..

Hade väll ändå tur som inte hade Gyllenroy Lockman som skulle fixa min arm.. ;)